|
2009-12-10 16:12 |
I nummer 8 av Veteranen har tidningen publicerat en artikel av SPF experten Margareta Gärdestad. Artikeln är kraftigt missvisande och kan knappast anses som godtagbart underlag för effekterna av bromsen. Ett betydligt större underlag krävs för att kunna påvisa effekterna i olika inkomstgrupper. Författaren verkar ha genom att välja ut några inkomstgrupper försökt få underlaget att framstå som att förändringen av pensionsbeloppet är obetydlig.
Exemplet med ”Britta” utan redovisning om inkomstunderlagets beräkning poäng blir särskilt missvisande. Antalet pensionärer med maximal poäng och utan tilläggspension är idag begränsat. Det går inte att dra några säkra slutsatser om bromsens inverkan i kronor räknat utan att framta ett underlag för olika inkomstgrupper. Artikeln har också i sin inledning sagt att den vill visa hur bromsen slår.
Författaren förbiser vid angivandet av bruttoinkomsten att inkomstens storlek är för födda före 1938 baserat på intjänade poäng enligt det gamla ATP-systemet.
Nuvarande system baserar sig också på intjänad lön. Med hänsyn till att det gamla systemet baserade sig på en inkomstnivå delat efter ett basbelopp. Det maximala beloppet var 6.5 gånger basbeloppet vilket tidigare motsvarade en relativt hög inkomst. Ett resonemang med utgångspunkt för den maximala nivån för statlig pension utan beaktande av relativt få har kommit upp i sådan nivå blir missvisande och artikeln resonerar från en utgångspunkt att effekten skall bli så liten som möjligt. Verkningarna av bromsen visas som obetydliga och utgår endast från tre typfall.
Statistiskt borde den grupp som saknar tjänstepension, företagare, kvinnor som arbetat deltid, redovisats i grupper beroende på inkomstens storlek. Få i denna grupp når maximal statspension och saknar tjänstepension och är särskilt utsatta för bromsens verkningar. Att inte inta dessa grupper i en översikt över hur pensionerna blir och endast nöja med tre typfall i den nedre medianen blir fel. Om nu författaren gör anspråk på att förklara hus pensionerna blir efter det att bromsen slagit till i Januari 2010. Detta gäller naturligt också exemplet ”Arne” om han saknar full tjänstepension eller har ej full tjänstepension.
Regeringens kompensation genom att sänka skatterna för pensionärerna är förhöjt grundavdrag. Det är för närvande ej klart hur höjningen av grundavdrag blir i förhållande till pensionärens årsinkomst.
Författaren utgår vidare från en kommunalskatt om 32 kronor. Ett stort antal kommuner har en högre debitering.
SPF tidningen har hamnat utanför en vederhäftig underbyggd debatt om hur bromsen slår. Underlaget blir missvisande och brister genom en ofullständig redovisning av faktaunderlag för författarens påståenden. Utan ett statistiskt underlag blir tidningens resonemang om bromsens verkningar meningslös om nu tidningen som den säger i sin inledning att den visa bromsens verkningar på pensionerna.
Lars Nydell, Trosa
Svar direkt:
Tack för dina synpunkter.
Under posten ”Inkomstpension” i grafiken har beräknats den inkomstgrundade pensionen. Det kunde för tydlighetens skull ha stått inkomstgrundad pension, men vi valde att förenkla terminologin.
Av utrymmesskäl har vi valt ut tre typfall. Denna gång hade vi inte möjlighet att satsa mer utrymme än 8 sidor om pensioner.
Vi återkommer säkerligen till hur broms och skatteförändringar påverkar också i andra inkomstgrupper.
Valet av de tre typfallen baseras bland annat på bedömningen att de representerar ett stort antal pensionärer. Medelårsbeloppet i pension är 123 168 kronor för landets 1 806 099 pensionärer, enligt siffror från Försäkringskassan. Drygt 600 000 pensionärer har upp till 8 300 i pension i månaden, ytterligare cirka 750 000 pensionärer har upp till 13 300 kronor i månaden – alltså mycket stora grupper. Det torde innebära att våra tre exempel beskriver situationen för uppemot 1,4 miljoner pensionärer.
Skattesatsen 32 procent är vald utifrån en avrundning av en genomsnittlig kommunalskattenivå i Sverige.
Beräkningarna är gjorda av vår pensionsexpert Margareta Gärdestad.
Ingrid Lindgren, chefredaktör
 |
